Det funderas på...
Varför säger man egentligen ett par byxor? En byxa, borde det ju vara. Och det finns ju folk som säger det. Så det är inte fel. Men det här med ett par byxor? Vaddå par? För att det är två ben per byxa? Det är ju två ärmar på en tröja, men inte fasen är det någon som säger att dom ska köpa ett par tröja? Och om det inte är några ärmar på tröjan så är det ett linne, men man säger inte ett par linne heller, mig veterligen. Dessutom, kroppsdelen heter ju arm, men på ett plagg heter det ärm. Borde det inte då heta byxbän?
Bäst förklaring vinner en whiskyflaska. En tom, ty jag tömde'en igår. JaaaViiiiist, som brodern skulle ha sagt.
Ja, kära ni. Precis såhär roligt kan man ha i sin ensamhet en fredagskväll. Speciellt när man börjar 06.45 en lördagsmorgon. Och jobbar till 19. På dagisavdelningen.
Bäst förklaring vinner en whiskyflaska. En tom, ty jag tömde'en igår. JaaaViiiiist, som brodern skulle ha sagt.
Ja, kära ni. Precis såhär roligt kan man ha i sin ensamhet en fredagskväll. Speciellt när man börjar 06.45 en lördagsmorgon. Och jobbar till 19. På dagisavdelningen.
Kommentarer
Postat av: Jens
Jag delar med mig av min visdom ifall du kan sprida ljus över någonting jag grubblat över ett tag: Varför är saker bra när de står någonstans och dåliga när de ligger någonstans?
Exempel:
Maten står på bordet. (Smarrigt värre!)
Maten ligger på bordet. (Blä, inte lajbans!)
Exempel 2:
Farsan står på gräsmattan. (Hurra, sommarlov, ljusa nätter och grillat!)
Farsan ligger på gräsmattan. (Farsan är full, jävligt full!)
Exempel 3 (talesätt):
Att stå upp för sig själv. (You go, girl!)
Att ligga illa till. (Bäst att vi tittar åt andra hållet.)
Exempel 4:
Ståkuk.
Liggsår.
Trackback
