Vilken tur!
Jens: " - Mitt namn är nitad - jul...nitad!"
Jag: " - I din ensamhet?!"
Jens: " - Nej, det finns vuxna."
I'm just sayin'
Matvanorna.
Jag vill äta en macka till middag. En macka av ljust, hälsovådligt bröd, generöst smörat med extrasaltat bregott och begravt i näst-intill-bränt bacon, ohyggliga mängder ost, en grabbnäve välstekta falukorvsskivor, ca 1 deci (HAHAHA, DECI! Hade glömt!) extremfet majonäs toppat med typ... mer ost. En sjujävel till Backman-inspirerad mackedjävul allstå.
Istället äter jag naturell yoghurt. Med linfrön.
Den idiotiska nyårsklänningen gör bäst i att vara värd besväret, det säger jag bara...
[Disklajmår: Jag har sjukt manligt arbete (eller...ja). Jag får lov att vara brudig på min egen blogg. Faktiskt.]
Metaforernas natt
Jag: " - Mja, jag har liksom tappat tråden. Min bitterhet är inte lika intensiv."
Karro: " - Den mattas av när man kommer bort från Härnösand."
Jag: " - JA. En strimma, ett uns av hopp återkommer."
Karro: " - Ja, man blir alltid lite hoppfull."
Jag: " - Men det är en LÖGN, alltihop!"
Karro: " - Vad är en lögn? Livet? Härnösand? Skåne?"
Jag: " - Hoppet. Det bara luras."
Karro: " - Ah, hoppets stjärna existerar inte."
Jag: " - Som en sån illusion av en oas i en öken."
Karro: " - Japp. Eller illusionen alla 18åringar har att Hampa är en bra kille..."
Goda råd är dyra, men dåliga är gratis.
Som ni nog har förstått går mitt jobb ut på att ge människor råd och hjälpa dem till kloka livsval. Eller ja, det är iallafall vad det står i papperna att mitt jobb ska gå ut på. Jag vågar påstå att detta har anammats på min arbetsplats, med råge. Så pass, in fact, att jag (som egentligen är den som ska ge, inte få, råd) idag har fått veta att jag borde...
* Flytta till Lomma (ty detta är himmelriket på jorden).
* Köpa en lägenhet (för tydligen är läget "optimalt" just nu, även om detta är svårt att tro då en lägenhetsjävel fortfarande kostar cirka miljonen).
* Ligga med minst en kollega i veckan (då detta tydligen är ett krav för att få behålla min anställning).
* Genast anmäla mig till julfesten (för att styra upp de rådande bristerna i punkten ovan).
* Följa livplanen (det vill säga, skaffa en skepplast ungar. Omgående).
* Genast sluta tramsa och gifta mig med min bästa vän (? Den här fick jag ingen förklaring på).
Eftersom samtliga råd kom från samma kollega inom loppet av tre timmar så tar jag det inte på allra största allvar. Därför väljer jag att följa endast ETT av råden. Och det kommer inte vara att flytta till Lomma...
True, true
Helgen v.48
En hel helg på dårhuset, 1x12+1x10. Idag har jag: julpysslat (gjort julkort med glitterlim och klistermärken, alltså), ritat teckningar, assisterat vid TV-spelande (läst upp de instruktioner som visades i textform på skärmen, alltså), löst korsord (assisterat vid lösandet av barnkorsordet, alltså) och druckit kaffe. Jag ber om att få påminna läsarna om att det inte är en förskola jag jobbar på.
Som om inte dårhuset var tillräckligt så tillkommer ju alltid faktorn med de (de? dem? Dom.) mycket besvärliga männen. Vore det inte för att jag inte vet hur man ska handskas med kvinnfolk så skulle ett allmängiltigt mansförbud kännas fullt rimligt.
För att citera någon annan:
Det känns som att någon kastar mongolider efter mig!
För att citera Bob Hund:
Vem går hem med den rätte och vem får en smäll?
Vem är det som är lycklig och vem luktar bränt?
Vem är dålig på riktigt och vem är ett skämt?
Nu har helgen v. 48 tagit sluuuuut. Och det tackar vi för!
Det funderas på...
Bäst förklaring vinner en whiskyflaska. En tom, ty jag tömde'en igår. JaaaViiiiist, som brodern skulle ha sagt.
Ja, kära ni. Precis såhär roligt kan man ha i sin ensamhet en fredagskväll. Speciellt när man börjar 06.45 en lördagsmorgon. Och jobbar till 19. På dagisavdelningen.