Kära Familjen

Mot allt bättre vetande och trots att jag kommit knappa halvvägs genom den enormt tunga (dock riktigt bra!) bok jag har att läsa tills imorgon så tänker jag nu skita i allt och gå till Bittens. Den senaste tidens överhängande ledsenhet kommer förmodligen driva mig till alkoholmissbruk om detta ska fortsätta, men som Mattias precis sa, "Man lever bara en gång, Bittens?"

Så förbannat värdelöst känns allting just nu och jag har ingen aning om varför. Jag är ovanligt bitter och cynisk, man kan ju hoppas att det kommer gå över någon gång, kanske, kanske inte. Orkar jag egentligen bry mig om allt det här? Fan vilket böligt inlägg, man kanske ska ta och ta sig i kragen snart? Fast inte ikväll, jag sitter här och kollkar, snart e jag full å snäll. Kanske ska ringa och be om ursäkt? Eller, vad fan skulle jag göra det för? Kanske ska minnas vägen hem ikväll? Hmm.