En sill på rygg, med benen rakt upp i luften
Hemma i Dösjan är allt nästan som vanligt.
Elias: " - It ain't over 'til the fat lady sings!"
Sanna: " - Ja, så sjung nu Frida!"
Hunden är som bekant död. Pappa försöker förklara att hunden låg på sidan efter att han fått det lugnande medlet. Tyvärr (?) ligger den morbida humorn i generna...
Sanna: " - Ja, DÖ!" (Hon syftar på kommandot "spela död")
Jag bryter ihop av skratt.
Sanna: " - Ja, det hade ju varit konstigt om han låg med benen rakt upp i luften!"
Pappa: " - Hahahaha, ja, som en sill!"
Rättrekryterad
En kollega läser frågesportskort på jobbet
Pernilla: " - Vilket sorts djur är en vikarie?"
Egentligen stod det vikare.
Fredag var det
Man vet att det bådar för en bra helg när man öppnar det man trodde var en lönespecifikation bara för att inse att det var en kallelse för cellförändringstest.
Min Pappa...
Vi drar inte alltid jämnt, jag och pappa. Oftast drar vi faktiskt helt ojämnt. Vi delar inte varandras åsikter eller värderingar, och jag kanske tycker att han är dum i huvudet emellanåt. Men det är okej, för han tycker ju att jag är dum i huvudet emellanåt också. Så det jämnar liksom ut sig. Ibland sitter man och är alldeles högröd av pur ilska för att man ännu en gång hamnat i en diskussion om t.ex. invandrarpolitik, rättvisa eller HBTQ-frågor. Vid sådana tillfällen kan man alltid trösta sig med att jo, han kanske är en träskalle ibland, men han är åtminstone den mest godhjärtade, lättrörda och i särklass mest generösa träskalle som jag känner.
På söndag ska jag åka hem till min pappa (och min mamma, men nu är det pappa vi pratar om) för att äta söndagsmiddag. Efter det så ska vi, hela familjen, ha en ceremoni medan vi strör ut Seths (hunden alltså) aska i trädgården.
För min familj är helt normal.
Verkligen.
111120
Jag skulle vilja skylla det på alkoholen. På att den för med sig ovett. Men jag ska förhoppningsvis fira nyår i Härnösand och vill inte avstå alkohol i så fint sällskap.
Jag skulle vilja skylla det på omständigheterna. På vitaminbrist. På dålig uppfostran. På arv och miljö. På Freud, Skinner, Watson, Banduras, Maslow, Pavlov och naturligtvis Foucault (mest för sakens skull). Men det handlar ju inte om det heller.
Bristande karaktär, är vad det är.
En alkoholpåverkad bristande karaktär iklädd kavaj.
TjippåHaj, välkommen till Hajk!
Och vem fan är mauritz?
Var det kanske så att någon av de uppenbart överbetalda designersarna (designerna?) nyss hade spenderat två veckor på Aruba, och när de sedan kom hem på söndagsskvällen bestämde sig för att måla om vardagsrummet med sån där giftig färg som gör en lite koko i bollen och helt enkelt glömde bort att öppna fönsterna under tiden som målandet pågick, för att sen använda detta som inspiration under måndagens arbetspass?
Var det så?
Ska det vara på det här viset?
VA?
SVARA MIG, Versace för HM!
För jag begriper det inte alls.
Soooo not Kissie-style!
För långa meningar utan punkt? Sooooo Kissie-style. Ifall hon visste hur man skrev en mening med fler än fem ord.
Mig, själv och jag.
Detta blir bara konstigare och konstigare.
Ena halvan tycker att detta kan bli ett ganska så skojigt äventyr ändå. FågelJanne [FJ] verkar ju vara raka motsatsen till Johannes. Inte för att jag ogillar Johannes, han är fortfarande ganska lustig och det kan nog bli någon form av vänskap av det där ändå (som vanligt, fast tvärtom). Men FJ är lite mer ligga-i-en-buske-med-en-kikare-och-leta-efter-fjäderfän än kostym-pressveck-skjorta-slips-och-backslick. Mer möllan än lilla torg, s.a.s. Själv är jag "mer Carlings än Kappahl", som någon sa, men det är inte relevant här.
Den andra halvan tycker att första halvan verkar helt fläng i huvudet och påminner ettrigt om att jag faktiskt inte alls tycker om att vara utomhus, framförallt inte när det är blåsigt och kallt. Och att mitt tålamod för att sitta stilla i en buske med största sannolikhet är mer eller mindre obefintligt. Och att jag inte är ett dugg förtjust i kortbyxor med knätofsar, oavsett om det är midsommar eller inte.
Tredje halvan har riskakssmulor i BHn och undrar stillsamt varför de andra två halvorna inte bara kan lyckas hitta en skåning att dejta istället. Det skulle kännas exotiskt. Riskaksmulorna är inte speciellt exotiska. Trots att dom är med ostsmak.
En fadäs efter en annan
Det visar sig nämligen att den extemt sockersöta (som i lägga-i-innerfickan-och-alltid-ha-med-sig-sockersöta) människan heter Janne.
Och det hade man ju kunna leva med, när man vant sig. Jag menar, jag har faktiskt druckit kaffe med en kille vid namn Alfred. "Du å ja Alfred", liksom. Så okejdå, Janne kanske låter som en medelålders rörmockare, men det är nog mest för att en barndomskompis pappa kallades Janne och var just rörmockare. Så det går kanske att jobba runt.
Men Janne har ett stort fritidsintresse. Han är fågelskådare. Den senaste timmen har jag konstaterat att jag har väldigt många fördomar mot fågelskådare. Och jag misstänker att väldigt få av dem är fel.
Fågelskådaren Janne.
Är det någonting att få pippi på?
(Hahihohahahiho!)
Det funderas på...
Varför man får så himmelens mycket mat på kinaresturangen här vid oss? Jag har i min snålhet tryckt i mig så mycket jag bara orkar (slöseri annars ju! och man kan inte spara ris och friterade räkor...), ändå har jag bara ätit ca 1/3. Lagom hade alltså varit ca 1/4 till mig. Vilket betyder att normal-ätare ändå hade kunnat dela på en portion och bli mätta. Vilket innebär att till och med Stenmark skulle behöva kämpa lite för att få i sig hela! Lite slöseri med naturtillgångarna, kan man ju tycka. Och dessutom sitter jag nu här med en buk som står ut likt en graviditetsmage - Jasper is back!
Lite senare, ganska så snart faktiskt, ska jag och Jasper gå på konsert. Egentligen ska jag ju gå själv, så det känns lite betryggande att ha en food-baby till sällskap. Kanske får man sittplats på bussen också, gravida brukar ju få det.
Och nej, ingen mailadress i sikte än så länge. Förbannat.
en sista gång bara
Detta är sista gången, jag lovar. Bara denna enda sista gång, sen ska jag sluta. Jag lovar! Jag SKA sluta. Jag är inte beroende egentligen, jag kan sluta precis när jag vill. Jag kan det, sluta titta på mig sådär. Jag ska lägga ner, det är inte nyttigt. Jag vet det. Och det slutar ju ändå aldrig väl. Så jag ska sluta. Direkt efter den här sista gången. Okej? Jag lovar, på heder och samvete att jag ska sluta med internetdejting, så fort jag fått hans mailadress. Okej?
Men så söt. Söt söt söt. Lite som en schäfervalp. Fuck.
