Förbannade klödderöv

Det är dags att ta tag i sig. Med Gardells ord ringande i huvudet (kunde inte låta bli att tjuvläsa lite på vägen hem) "att vara trettio är att vara för gammal för blått nagellack och för ung för ansiktslyft" inser man snabbt att man är jävligt gammal. För någon som haft åldersnoja sedan dagen efter sin artonårsdag känns tjugotre år fyllda som lastgammalt.

Det är som sagt dags att ta tag i sig. När min mamma var 23 hade hon sambo (i bostadsrätt), körkort (sedan tre år tillbaka), hund (sedan några år tillbaka) och ett år senare föddes jag. Jag har alltså ett år på mig att hitta någon, flytta in med denne, ta mitt körkort och få en unge. Jag ställer mig snabbt frågan: vad hände med alla drömmarna? Vad hände med att åka till Afrika och volontärarbeta, jobba på café i London, backpacka i indien och alla andra klassiska tonårsdrömmar som jag, precis som de flesta av mina vänner, gick och bar på? Jag skulle bo i Australien ett år, inte i en liten struntstad i mellansverige. Jag skulle bli psykolog, inte haltande beteendevetare med litteraturkunskaper som aldrig kommer behövas. Jag är för gammal för grejer. Tjugotre år och för gammal. Jag får inte längre lov att ha födelsedagskalas på McDonalds. Jag är för gammal för att söka till Top Model. För gammal för att bli ballerina (för att inte nämna åthelvete för stor, på alla håll).

Det är klart, livet är knappast över vid 23. Eller 30, eller ens 50. Det finns gott om tid för drömmar, även om jag tack och lov omvärderat sedan jag var arton (Australien? Med min spindelfobi?). Men det finns ändå någonting, en gnagande känsla av svensson-press som säger åt mig att ta tag i mig själv. Att sluta leva i en aldrig sinande ström av kaffe och nikotinkickar. Nikotinkickar ja, till och med dem är man för gammal för. Eller, snarare är jag gammal nog att ha missbrukat nikotin tillräckligt länge för att inte längre få kickar, vilket egentligen är samma sak. Nä, man borde verkligen ta tag i sig, sluta dricka alkohol på vardagar, sluta sitta uppe hela nätterna och se film på film, börja tvätta innan tvättkorgen svämmar över och rena underkläder är ett minne blott, börja äta frukost. Fast nu är klockan snart halv fem... Jag tar tag i mig själv imorgon istället.

Jag är en levnadsglad [röker som en borstbindare, dricker för mycket och tränar inte] 23åring med ett tilltalande utseende [halvfet, blek men med schyssta tuttar]. Jag är framåt [jag kommer genera dig inför dina vänner], rolig [okontrollerbart politiskt inkorrekt], upplevs som exotisk [om man gillar connect-the-dots leken] och omtänksam [jävligt klängig och neurotisk]. Beskrivs ofta som fängslande [på ett å-gud-jag-kan-inte-se-det-här-gud-så-pinsamt-men-jag-måste-fortsätta-titta-sätt] och spännande [om man jämför med att städa lägenheten, iallafall]. Jag är kärleksfull [kommer bedra dig] och ärlig [men jag kommer berätta det].

Jag söker dig, man, över 23 med humor och trevligt utseende. Du får gärna vara omtänksam, varmhjärtad och viljestark med hjärtat på rätta stället. Gärna litteraturintresserad, konstnärlig och vältränad. Du är huslig, händig och manlig.

[Vemsomhelst över 23 med puls. ]

Skicka svar till Frodiga Fraj

Det finns rum för många i mitt hjärta, men det finns två människor som, likt kålmaskar, obarmhärtigt gräver sig en aning djupare in i det för varje dag som går. Jag har den senaste tiden insett att vänskapen oss emellan inte är vare sig sund eller frisk. Glöm det där med att avsluta din älskades meningar, vänskapen har gått för långt när man:

Vet precis vilka fraser som är standard för någon av dem. Personligen är jag bäst på vilka fraser Jens kommer att kläcka ur sig, men bara för att Stenmark inte har standardfraser på samma sätt. Jens brukar däremot brukar slänga sig med bland annat: "Kyss Karlsson i Anderssons farstu!", "Men nog var det då ändå själve djävuln!", "Watch me!", "Idag är jag starkast!", "Han är [lämpligt adjektiv] Sunesson.", "(I telefon:) Tjenna! Åssit å inge.", "Did you buy tickets, to the gun show?", och så vidare.

Ser en okänd tjej på stan och enbart baserat på hennes utseende kan tala om vem av dem som finner henne mest attraktiv.

Vid tillfällen då en tredjedel fattas inser att man saknar personen i fråga och dessutom turas om med den närvarande att säga saker som: Fan, [namn] skulle ha varit här, eller: Jag saknar [namn].

Med en enda blick kan tala om vilket humör någon av dem är på. Skulle det vara så att någon är nere och/eller tjurig kan man med nittionio procents säkerhet säga vad det är som tynger personen i fråga.

Inte längre tycker det är konstigt att sova i samma säng.

Vet exakt vilka pizzor som ska beställas utan att fråga innan. (En kramfors, en bananpizza och en dr. pepper samt en gangster med extra lök. Vid speciella tillfällen TVÅ gangster med extra lök och en stor cola.)

Lämnar Bittens med Jens klockan två, iklädd Stenmarks jacka.

Inte reagerar det minsta lilla om Jens och/eller Stenmark springer omkring halvnakna i lägenheten när man är där. Själv springer jag aldrig omkring halvnaken när jag har gäster, men det kanske är jag det.

Inser att man på krogen tittar mer på tjejrumpor än killrumpor för att kunna hänga med i diskussionerna.

Inser att det kommer bli tufft när någon av oss väl träffar någon. För min egen del kommer det bli en del att förklara om varför mina två närmaste vänner är killar, för killarna kommer det bli jobbigt eftersom mitt enda krav på potentiella flickvänner är att de ska vara bättre än mig. Hittar de någon som är bättre än mig har de fan gjort det bra.

Uppmanas till att fråga diverse arbetskollegor huruvida de är singel eller inte. Detta skapar konstig stämning på jobbet, speciellt då Lisa kallar mig älskling högt och tydligt när hon handlar, vilket gör att alla på jobbet tror att jag är lesbisk.

Utan vidare samvetskval lånar ut sin tandborste till Jens, för att sedan somna bredvid Stenmark. (Obs! Betydligt oskyldigare än det verkar.)

Vet precis vad personen ifråga vill höra vid ett utvalt tillfälle (kärleksproblem, skolbekymmer, familjebråk), men inte alls säger det utan istället lyckas hitta en smart formulering på vad de behöver höra.

Inte reagerar på att bli kallad: slyna, ensam, byhora, bredarsel, svintohåret, tragisk eller Plan B (mest jag själv som kallar mig för Plan B faktiskt, men ändå). Detta eftersom man även blir kallad fantastisk, lysande och alldeles alldeles underbar... (en dag kommer de kalla mig det. Jag känner det på mig!)

Eftersom jag tydligen börjar klockan åtta imorgon och inte alls klockan fyra vilket gör det högst o-lönt att sova någonting alls kan jag lika gärna författa min guide till Norrland. Jag tänker med oförfalskad fräckhet sno Jens skåne-guide och använda den som mall, delvis eftersom jag är för sömnberövad för att komma på en egen och delvis för att den hade ett vettigt upplägg. Eftersom jag är obestridbart bäst behöver jag inte heller någon oprofessor att rådfråga, jag har faktiskt, rent geografiskt, bott i Norrland i två år.

Folket: Norrlänningar består, precis som alla andra människor av 70% vatten. Detta kan ju verka vara ganska innehållslös information, men det är viktigt att här minnas norrlänningarnas olyckliga placering på kartan. Norrland är skitkallt, alltså helt jävla genomfruset snor-kallt, vilket innebär att norrlänningar allt som oftast består av 70% is istället för 70% vatten. Norrlänningar är således ett korkat val om man vill ha någon som värmer en under kyliga kvällar. Vidare är norrlänningar allt som oftast bittra, tjuriga och överlag ganska tystlåtna, vilket de flesta människor skulle bli om de tvingades leva som, här citerar jag min gode vän Bruce Willis, "meatpopsicles". Vissa undantag finns när det gäller tystlåtenheten, men i vilket fall som helst brukar de ändå inte säga någonting vettigt.

Språket: Norrlänningarnas språk är synnerligen korthugget och härstammar förmodligen från något slags energisparande. Kanske är de rent av bara snåla, alternativt handlar det om någon slags primitivt religionsutövande som grundas i att varje människa bara tillåts ett visst antal stavelser. Detta kan även förklara det märkliga ljudet schhhhooouu, ett läte som inte är ett riktigt ord men som för norrlänningar betyder medhåll eller jakande. Ett varningens finger bör här höjas, då det finns vissa individer som, i sin jakt på uppmärksamhet, försöker efterhärma norrlänningars språkkultur. Dessa individer avslöjas av den vanligt förekommande frasen: "Stefn pass vattn!" Äkta norrlänningar slänger sig istället med fraser som: "Nog ä du som gullat!" eller "Ska i fära?". Norrlänningar är också mycket måna om sitt språk och lider av den absurda vanföreställningen att de, med hjälp av sin dialekt, kan charma i princip vem som helst.

Städer: Norrlänningar vet inte vad städer är. Däremot finns det en mängd större byar runt om i fjällen, men det är här viktigt att hoppa över sista bokstaven i byanamnen. Piteå - Pite. Luleå - Lule. Umeå - Ume, och så vidare. Det finns även otaliga små skitbyar som i resten av Sverige skulle gå under benämningen: ansamling av hus.

Natur och annat: Barrskog, barrskog, barrskog. På grund av Norrlands synnerligen olyckliga placering på kartan finns det bara skog som sticks, rivs och är jävligt jobbig att ta sig igenom. På grund av detta är norrlänningar väldigt rädda för lövträd och när de är på resa brukar de ha med sig en kotte och en tallkvist i fickan, för att på så sätt skydda sig från de ondskefulla bokskogarna. Det finns även fjäll och berg och annat trams, i Norrland är det nämligen strängt förbjudet med plana ytor. Det är även överdjävligt mycket snö och is mest hela året och det är egentligen ingen annan än norrlänningarna själva som begriper varför de envisas med att bo kvar.

Transport: Eftersom det är jättelångt mellan precis allting i Norrland så tänkte norrlänningarna såhär: Varför ska vi bygga smarta järnvägsspår där de snabba tågen kan gå så vi fort kommer fram? Det är ju mycket smartare att åka buss på skumpiga småvägar varenda gång man vill ta sig till en affär!
Om man inte åker skumpig buss så åker man skoter. Skoter är någon slags makapär som kör på snön, fullkomligt livsfarligt eftersom norrlänningar inte heller fattat att det är direkt livsfarligt att köra omkring på IS. En vanlig manlighetsritual bland norrlänningarna är att ge en knappt könsmogen ungdom en skoter, en dunk hembränt och en halvfrusen sjö. Ungdomen ska sedan klara sig till våren, som brukar titta fram någon gång i augusti, för att sedan försvinna i början av september.

Religion: Har redan berörts tidigare, men det kan här förtydligas att ledaren för den primitiva religion som utövas i Norrland heter Ronny Eriksson. Han och hans närmsta kumpaner spelar mystisk musik i ett band som kallas för Euskefeurat, vilket bör uttalas i stil med Öuskeföyrat eller så. I vissa områden finns även små avstickare från religionen, Piteåborna dyrkar tillexempel frasen "man ska inte glädjas i onödan" så till den milda grad att de aldrig glädjes alls.

Mat: Varför äta färsk fisk när man kan låta den ruttna i en tre, fyra år innan man käkar den?, tänkte norrlänningarna och festade på surströmming. En annan populär maträtt är annars "palt", vilket till stor del påminner om en degklump fylld med fläsk, vilket är precis vad det är. Palt äts med (hemgjord!) lingonsylt och smör. Om man inte äter lingonsylt får man spöstraff. Norrlänningar är i allmänhet förtjusta i mjölmat; fläskpannkaka, plättar, palt, ojäst och obakad deg, tja, det mesta som innehåller mjöl. Ibland är det fest, och då kalasar norrlänningarna på renkött, älgkött eller kött från något annat märkligt djur. Till detta har de naturligtvis mjöl, samt lingonsylt.

Faror: Förutom alla livsfarliga björnar, älgar, gigantiska myggsvärmar och annat finns det inga direkta faror i Norrland, förutom Klyktattarn. Honom bör man se upp för. Medtag icke ballongvisp.

Ekonomi: I Norrland är det främst byteshandel, ofta med renskinn. För tre renskinn och en näve lingon kan man få en rulle toapapper. Vill man ha en vägbeskrivning till närmsta busshållsplats får man punga upp med ett älghorn och en skeppa tallkottar.

Ett avslutande ord för den oerfarne Norrlandsbesökaren kan vara på sin plats! Nya rön har visat att norrlänningar har tjockast TV. Om en platt-TV råkar ligga och skräpa i garaget kan det vara en god idé att medtaga denna. Vid byteshandel är en platt-TV värd betydligt mer än fyra renskinn, men mindre värd än en hink med hemgjord lingonsylt. Å andra sidan är lingonsylt skitäckligt, så vad man ska med det till vet jag inte.  Källa: http://www.aftonbladet.se/pryl/tv/article5312232.ab