Familjehelgfamiljeschmelj
Det är fantastiskt att vara hemma. Jag får skäll varenda morgon för att jag stiger upp för sent, även då jag tvingar upp mig själv klockan 10 efter ynkliga 4 timmars sömn. Min insomnia är knappast bättre, men empati får man nog söka någon annanstans. Märkligt det här med familjen.
Jag och min syster TÅL inte varandra. Av någon anledning är det som om vi vore tonåringar igen, allt hon säger retar mig och allt jag säger retar henne ännu mer. Kanske inte speciellt befogat nått av det, men hon skvallrar fortfarande för mamma så fort jag vänder ryggen till, vilket innebär att även mamma blir sur på mej. Schyrra syrra.
Det är mycket nyttigt att vara i Skåne en sväng, för plötsligt känns det inte alls olidligt att bo kvar i Härnösand typ precis hela livet.
Ps. Det var en blommig brödrost i paketet från syskonen. Hon kanske inte är så jäkla dum ändå, den där systern.
Paket
Det är naturligtvis min syster som slagit in det, min bror skulle inte få för sig att anstränga sig såhär mycket för min skull.
Juligt värre.
Jul med familjen är alldeles förfärligt och alldeles underbart, och det är inte ens lillejul än. Jul med familjen är att krypa upp i soffan och läsa en god bok istället för att vara på julfest och faktiskt tycka det är ganska skönt, speciellt eftersom man blivit lovad en trevlig ute-ölarkväll med bästa vännen på juldagen som plåster på såren.
Jul med familjen är något kaotiskt och man känner att man inte drar sitt strå till stacken, kanske måste man offra sig för konsten och städa imorgon när alla är på jobbet. Jul är att komma hem och vara väldigt nyfiken på vilket tema mamman valt för granen i år (inte hysteriskt amerikanskt som det var i fjol, tur det), att bli arvslös för att ett norrlänskt ord slinker mellan när man julhandlar med pappan. Jul är grönkål i mängder och stora förhoppningar om att få ta med sig någonting av det hem till när det är slut. Kära Anna Anka, du får handla hur mycket Guccipresenter du vill, för ingenting slår en jul hos Persson-Gustavsson. Kära Tomten, jag önskar mig en kaffekokare.
Ducka-hemtentefunderingar
Alldeles för snart.
Jävlars fan också!
antecknat
Morgonreflektion: Litteraturen vann. Hörredu Björn Ranelid, jag kan inte bestämma mig för om jag ska hata eller älska dig. Uppenbarligen har du ju gjort någonting rätt.
Kaffe på polskt vis, eller sagan om draken.
Det var en gång en liten prinsessa. Fan vad tramsigt, ingen vill ju vara prinsessa? Nej, det var en gång en liten tös, det är bättre… Det var en gång en liten tös, som hade en stor drake att besegra. Tösen hade skjutit upp det här med att slåss med draken i flera veckor, uppgiften kändes nästan omöjlig. Men så en dag insåg hon, att draken kommer inte precis ha ihjäl sig själv. ”Nej”, tänkte tösen för sig själv, ”det är faktiskt min uppgift. Jag har tagit på mig den, och jag ska stå vid mitt ord så sant som jag är en tös!”
Tösen funderade bra länge på hur hon skulle kunna ha ihjäl draken. ”Nog bäst att jag dricker lite kaffe, innan jag ger mig på den”, resonerade hon.
Men, den onda fen hade redan anat vad lilla tösen hade i kikaren, så hon hade saboterat tösens kaffekokare!
”Ack och ve!”, utbrast den lilla tösen. ”Hur ska jag klara av draken om jag inte har något kaffe?”
Men, då drog sig den lilla tösen till minnes ett råd hon fått av en utländsk herre en gång. Hon kokade upp lite vatten, la malda bönor i en kopp och slog på vattnet. Sedan väntade hon tills bönorna samlats på botten och smakade på kaffet. ”Kaffe på polskt vis”, mumlade hon. ”Inte konstigt att de är vresiga, men det är ju bättre än ingenting.”
Den lilla tösen drack upp sitt kaffe, rensade bort sumpen mellan tänderna med lite tandtråd, sedan gav hon sig ut och slog ihjäl draken. Alla i landet hurrade, för ingen hade tidigare dödat draken lika bra som lilla tösen. Som tack fick hon hela kungariket och halva prinsen. Den bra halvan.
Slut.
Sammanbrott
Om man läser en bok i veckan skulle det ta exakt 19 år och 3 månader att läsa att de 1001 böckerna i Göran Häggs "1001 böcker du borde ha läst innan du dör". Eftersom medellivslängden för kvinnor i Sverige är ca 75 år, samt att jag har läst lite drygt ett femtiotal av böckerna redan behöver jag inte börja förren om 54 år och 9 månader. Tur är det, för nu hinner jag då verkligen inte.
Skillnaden mellan pandemi och epidemi är löjligt enkel. En epidemi är nationell, medan en pandemi sprider sig över stora delar av världen.
Teaterns stora pris heter guldmasken, inte guldbaggen. Frågan är då vad fan en bagge har med film att göra, har någon sett en film med skalbaggar i? Förutom Pixar-filmen om myror och skit, kanske finns det en skalbagge i den, jag minns inte. Vill minnas att det var några obehagliga baggar i Mumien-filmerna också. Kanske är det därför. Och vem av Allergo och Karro är det egentligen som kallar vem för baggen? Varför känns den frågan plötsligt som det mest relevanta idag?
Om en vecka är jag hemma i Skåne. Jag undrar bara en sak. Vart fan tog december vägen?! Inte en enda julegave är inhandlad, inte ens en enda är uttänkt. Vad ger man till två syskon som har allt? Hjälp, hjälp, nu kommer sammanbrottet snart!
